Vänligen lägg till produkter i varukorgen

Foto
Video

Min resa inom analog fotografering - en personlig berättelse

2022-04-28
Foto: Tomas Wikers

Tomas Wikers, passionerad analog fotograf och digital designer på Focus Nordic, berättar om sin analoga resa och delar med sig av sina bästa tips för att komma igång med analog fotografering.

En kort introduktion om mig

Hej! Jag heter Tomas. Jag arbetar på marknadsavdelningen här på Focus Nordic och har ett genuint intresse för analog fotografering i företaget. Jag gick till och med så långt att jag fick en enorm tatuering av min Rolleiflex tillsammans med några Kurbits på armen. Rolleiflexen symboliserar min resa och genuina intresse för fotografi och Kurbits eftersom jag är från Dalarna.

Analog fotografering är som sin egen del av den fotografiska familjen och jag gillar att prova olika typer av fotografering som landskap, natur, gatufoto, makro och så vidare för att driva mig själv framåt, lära mig något nytt och bli ännu bättre på det. På senare tid har jag blivit mer och mer intresserad av makrofotografering, vilket är mycket svårare än jag trodde, men så kul när du äntligen lyckas med bilden. En dag kanske jag till och med får modet att prova porträtt också.

Mitt val att börja med analog fotografering

Jag ville prova något helt nytt och utveckla mina fotokunskaper ytterligare, att gå tillbaka till fotografins rötter så att säga, dessutom har jag alltid älskat känslan i analoga foton. När du jämför foton som tagits med en digital och en analog kamera kommer du att märka skillnaden. Kontraster, toner och den övergripande känslan i bilden är så olika jämfört med ett foto som tagits med en digitalkamera.

Jag har en fin Rolleiflex T 3.5/75mm Zeiss Tessar-objektiv och klädd i grått läder, ganska ovanligt då de normalt kläs i svart läder. Jag köpte den från en äldre herre och kameran kom med originallåda, bruksanvisning, beredskapsväska, rem och filter. Allt var original och i perfekt skick det var bara han och hans pappa som hade använt den. Sparsamt. Så jag hade tur. Jag minns att han var mycket noggrann i sina frågor när jag pratade med honom. Han ville inte sälja kameran till någon som inte uppskattade den och därför hade han redan tackat nej till flera potentiella köpare. Kameran hade betytt så mycket för honom och det hade varit en del av hans liv i så många år. Nu förstår jag verkligen vad han menade och nu är det en del av mig och min fotografiska resa. 


När jag äntligen fick detta tyska hantverk kände jag att något saknades. Jag kunde inte alla detaljer och kände att det skulle vara kul att lära sig hela processen, från att ta bilden, till att framkalla filmen och kanske göra ett par förstoringar att sätta upp på väggen. 

Alla vägar leder till Rom

Men i det här fallet Florens för att vara mer exakt. Jag började titta runt på webben efter kurser och workshops där jag kunde lära mig hela processen. Jag hittade några kurser här i Sverige men ingen av dem kändes riktigt rätt. Till slut hittade jag en intressant, veckolång workshop i Florens, Italien. Den hölls av en rysk och en amerikansk fotograf med eget mörkrum, vilket innebar att det både skulle erbjudas massor av spännande motiv för analog fotografering och möjlighet att få fram ett färdigt resultat under själva kursen. Jag hade ändå lite semesterdagar kvar att ta ut och tänkte att det skulle vara ett ypperligt tillfälle att slå två flugor i en smäll, så att säga.


Till Florens bar det av med min nyinköpta Rolleiflex och en väska fylld med film och mörkrumspapper. Det blev en otroligt rolig och givande vecka tillsammans med sex deltagare från olika länder. Fotografering i vackra Florens på dagen, framkallning och framställning av kontaktkartor på kvällarna och en rejäl dos italiensk matkultur visade sig vara ett perfekt recept på en lyckad resa när man har ett nyutvecklat intresse för analog fototeknik. Det var jag, en från Tyskland, en från Chile och tre från USA. Jag var den enda som var helt nybörjare inom analog fotografering, de andra hade gjort detta i flera år och de delade all sin kunskap med mig.

Vi började med grunderna, vilket innebar att jag var tvungen att lära mig att ladda in filmen i en Paterson Tank medan jag blundade, så jag skulle veta hur man gör det i mörkrummet senare. Därefter gick vi ut på stan i Florens och fotograferade ett par rullar, de kommande dagarna bestod av att gå runt i Florens och fotografera. Sedan återvände man till mörkrummet för att framkalla rullarna, göra kontaktkartor för att kunna se ut de bilder som kunde förstoras och sedan analysera samt diskutera bilderna inom gruppen.

De erfarenheter som jag tog med mig från den här veckan, förutom från mörkrumsarbetet, var nog att jag lärde mig att bättre kunna se helheten och försöka tänka mer kreativt innan jag tar bilden. Men även hur man mer effektivt bestämmer vilka kamerainställningar som ska användas genom att titta på omgivningen, till exempel mängden ljus och skuggor som är finns. Innan detta litade jag mer på kamerans förmåga att analysera motivet, men numera känner jag mig betydligt mer säker på att göra det själv.

Åk inte hemifrån utan din bästa vän

Man lär så länge man lever som man brukar säga och det fick jag lära mig den hårda vägen, tyvärr hade jag inte min Rolleiflex under min resa till Kuba. Tänk dig vilken känsla och upplevelse det hade varit att promenera runt på gatorna i Havanna, Trinidad, Sancti Spiritus och Viñales med den kameran! Jag har nog aldrig saknat den kameran så mycket som jag gjorde under denna resa. Jag hade självklart med mig digitalkameran, men det är ju inte samma sak. Så ja, vi gör alla våra misstag och ibland och den största av dem var att lämna den hemma, så den fick istället bli min reskompis när jag åkte till New York, Vivian Maiers födelseort.

Vad behöver man för att börja med analog fotografering?

Analog kamera
Är du en av de lyckliga som har ärvt farfarars gamla 35mm-kamera? Eller ännu bättre... en mellanformatskamera som t.ex. Rolleiflex, Mamiya eller en Pentax 6x7 (är som en stridsvagn, men superfräck)? Om du inte har turen att äga en gammal analog kamera så behöver du inte oroa dig. Det är ganska lätt att hitta en på begagnatmarknaden såsom loppmarknader, Blocket, Tradera eller en fotobutik som säljer begagnade kameror. Det finns även riktigt fina manuella småbildskameror där ute som t.ex. Pentax K1000, Pentax ME Super, Canon AE-1 och Canon A1, Nikon FM, Nikon FE-2, Nikon FG-20, Minolta X-700 och Olympus OM-1n.


Analog film

Nu när du har en fungerande analog kamera så är det bara en sak kvar som gör den fullt användbar. En filmrulle. Eller mer troligt, flera.


Färg eller svartvid film?

Det är mer en fråga om personlig smak. Vissa personer brukar föredra att plåta i färg och andra i svartvitt. Jag skulle nog säga att du bör prova båda och sedan bestäm dig för vilken väg du ska gå. Jag skulle också säga att det beror på situationen. 

Hur vet jag när jag ska använda färg eller svartvitt? 
Det kommer med erfarenhet. Du måste testa själv och se hur det blir. Om du gillar bilder med starka former, skuggor och ljus, skulle jag förmodligen välja en svartvit rulle, såsom HP5, Tri-X, TMax eller XP2 Super eftersom dessa oftast framhäver kontraster och skuggor mer.

För färg kan du välja en klassiker som Ektar eller Portra från Kodak. Eller varför inte prova Kodak Pro Image 100, Ektachrome E100 eller ColorPlus 200?


När det gäller svartvitt har du klassikern HP5 från Ilford Photo som ger riktigt fina skuggor och kontraster. Vi har också XP2 Super som nästan alltid fungerar och enligt min mening är svår att misslyckas med. Båda har ISO 400 så de fungerar nästan för alla tillfällen. Kodak TMax 400 är också en film som du behöver prova. Det är en fin klassisk svartvit film inom analog fotografering som har funnits Ett alternativ med grövre korn men mjukare gråskala är Kodak Tri-X 400. Många av världens mest kända svartvita dokumentärbilder är tagna med den filmen.

ISO – vilken ska jag välja?

ISO är en viktig parameter som avgör hur hur mycket ljus dina negativ behöver för att bli rätt exponerade.. Om det är ljust och soligt, välj en lägre ISO som t.ex. ISO 50, 80 eller 100. Är det molnigt eller lite mörkare? Välj en med ISO 400 eller 800. Det finns också filmer tillgängliga med ISO upp till 3200 för mörka situationer. 


ISO-talet påverkar exponeringen – ett lågt ISO kräver mycket ljus medan högt ISO kan användas i mörkare förhållanden, men det påverkar också både korn-/brusnivåer och dynamiskt omfång. Vid den lägsta (bas) ISO-inställningen får dina bilder minsta möjliga brus och högsta dynamiska omfång, vilket ger dig mest flexibilitet vid efterbehandling. Allteftersom ISO ökar, ökas även kornigheten i bilden och vanligtvis även det dynamiska omfånget.

ISO-talet påverkar vilken slutartid och/eller bländare du kan använda i ett visst ljusförhållande. Använder du ofta stora bländaröppningar, t.ex. vid porträttfotografering, klarar du dig med film med lägre ISO. Vill du fotografera gatubilder behöver du nog film med högre ISO-tal. Dels därför att ljuset kan variera en hel del men också för att det är bra att kunna ställa in en snabb slutartid för att frysa folks rörelser eller minska risken för rörelseoskärpa.

Framkallning av film

När det kommer till framkallning av filmen, så kan du göra det själv eller lämna in den i närmaste fotobutik som erbjuder denna typ av tjänst. Om du väljer att fotografera med den svartvita filmen Ilford XP2 Super, kan du vanligtvis lämna den till till vilken fotobutik som helst som erbjuder framkallning av färgfilm. XP2 använder nämligen vanlig C-41 färgframkallningsprocess. Filmer som Kodak Tri-X och T-Max, Ilford HP5 och PAN-F och så vidare måste framkallas på traditionellt vis med särskild framkallningsvätska för svartvitt. Det finns då en risk att de inte kan göra det själva och måste då skicka rullarna till en extern partner.

Focus Nordic har kemikalier för de som vet hur man framkallar själv. Om du vill prova på att framkalla kan du testa Simplicity Kit från Ilford som kommer med kemikalier för en eller två filmrullar. Vi har också Paterson Film Starter Kit från Ilford Photo, vilket är det perfekta startpaketet för alla som vill börja framkalla svartvita filmer. Den innehåller allt som behövs för att framkalla dina första filmrullar såsom framkallare, stoppbad, fixeringsmedel och vätmedel till den perfekta framkallningsbehållaren och mätcylindrar. Kemikalierna räcker för framkallning av två rullar 35mm  småbilds- eller en rulle 120 mellanformatsfilm.

Att tänka på: Om du väljer att framkalla din film själv, kom ihåg att det är kemikalier du har att göra med och att de måste hanteras därefter. Tänk på miljön och häll inte de använda kemikalierna i avloppet. Ta med dem till din lokala återvinningsstation så att de kan kasseras på rätt sätt.

Sakta ner och tänk på kompositionen

När det kommer till analog fotografering, kommer du att bli tvungen att sakta ner lite. Du måste tänka lite mer på kompositionen och försöka föreställa dig på förhand hur bilden kommer att bli. Att fotografera med film innebär betydligt högre kostnad per bild än att fotografera med en digitalkamera, så du kommer förmodligen att bli lite mer noggrann i hur du väljer dina motiv. Kom ihåg att du bara har 36 bilder på en 135mm-rulle och 12 på en 120mm-rulle och du kommer inte att kunna se resultaten förrän filmen har framkallats, vilket höjer spänningsfaktorn lite till.

Men viktigast av allt ... ha kul! Köp ett antal filmrullar av olika fabrikat och typer för att kunna jämföra och ta reda på vad du gillar mest i form av kontrast, skärpa och kornighet. Det skiljer nämligen en hel del!

Användbara länkar

The Massive Devm Chart
Beginners guide to processing film
Or why not build your own camera? 15 DIY Cameras That’ll Blow Your Mind



Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste produktnyheterna, inspiration och erbjudanden.