Vänligen lägg till produkter i varukorgen

Foto
Video

April 2022 - M34

stjärnhop i Perseus

Astronomen Charles Messier stora intressen var kometer; vilka man förr i tiden ofta såg som järtecken över kommande händelser på jorden. Under andra halvan av 1700-talet upptäckte Messier inte mindre än 12 kometer på egen hand. Ironiskt nog är det för himmelsobjekt som absolut inte är kometer som Charles Messier är känd idag.

För att inte låta sig själv och andra astronomer luras av kometlika objekt, kartlade Messier objekt på himlen som kunde misstas för att vara kometer. Det hann bli 110 galaxer, nebulosor och stjärnhopar i denna kartläggning. Listan lever än idag och de 110 objekten utgör några av amatörastronomernas mest älskade objekt. Många lär vi oss utantill, t.ex. M42 Orionnebulosan, M45 Plejaderna, M31 Andromedagalaxen och M13 Den klotformiga stjärnhopen i Herkules.

Ett av de mer okända och anspråkslösa Messierobjekten är M34, en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus. Den ligger på cirka 1500 ljusårs avstånd och är under gynnsamma förhållanden synlig för blotta ögat (klar, mörk natthimmel och unga, friska ögon).


M34 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus. Den innehåller cirka 400 stjärnor, varav många dvärgstjärnor. Den kan observeras i såväl handkikare som tubkikare och teleskop. Foto: Jim Mazur, Wikipedia

M34 innehåller cirka 400 stjärnor, varav ett 20-tal är vita dvärgar och några röda dvärgar. Bland de röda dvärgarna finns flera som fortfarande roterar snabbt. I stjärnhopen finns dessutom minst en jättestjärna och många dubbelstjärnor.

För oss amatörastronomer kan vi använda vilka instrument vi än har i vår astronomiska verktygslåda för att observera denna öppna stjärnhop. På himlen har M34 en utbredning på cirka 25 bågminuter, dvs ungefär samma storlek som månen på himlen. Den skenbara magnituden är 5,5.

I en vanlig fältkikare med 5 graders synfält syns den som en liten suddig fläck. Men redan i en tubkikare med högre förstoring börjar man kunna se enskilda stjärnor. I ett Celestron Astromaster 130EQ teleskop med ett 20mm Plössl-okular fyller den ut större delen av synfältet (0,4 grader).


I april hittar du M34 i nordväst vid 22-tiden på kvällen (kl 21 i Norge), cirka 25 grader över horisonten.

Det enklaste är att ”stjärnhoppa” från den ljusstarka stjärna Algol i Perseus. Fem grader, snett ned till höger från Algol finner du stjärnhopen (dvs ungefär ”ett synfält” i en vanlig handkikare). För den med datorstyrt teleskop är det bara att välja Messier-knappen och skriva in ”34” så riktar teleskopet in sig självt. Och som vanligt med ett teleskop; börja med låg förstoring tills du har hittat objektet och öka först när du har objektet mitt i synfältet.


Stjärnan Algol i Perseus lyser starkt i nordväst vid 22-tiden i april. Den öppna stjärnhopen M34 ligger cirka 5 grader, snett ned till höger om Algol.

Som visas i den första bilden finns det andra lättillgängliga objekt i närheten. Till vänster om M34 den ljusstarka stjärnhopen M45 Plejaderna. Och till höger, Vintergatans granne i universum: M31 Andromedagalaxen.

Text: Claes Tunälv

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste produktnyheterna, inspiration och erbjudanden.